Utvecklingen av nämndernas kostnader i Höörs kommun 2013-2017

I detta inlägg undersöks hur nämndernas nettokostnader i Höörs kommun har utvecklats jämfört med kommunens intäkter under åren 2013 – 2017 enligt bokslut. Det visar sig att nettokostnaderna har ökat mer än intäkterna och att kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden och socialnämnden har ökat sina kostnader i mycket större utsträckning än motsvarande ökning av intäkterna. Tekniska nämnden och barn- och utbildningsnämnden, däremot, uppvisar kostnadsökningar som procentuellt sett är lägre än intäktsökningen.

I figur 1 nedan visas hur kommunens intäkter och nämndernas totala nettokostnad varierat mellan åren 2013 – 2017. Intäkterna består framför allt av skatteintäkter (692.1 mnkr 2017) och stats- och utjämningsbidrag (161.3 mnkr 2017).

Figur 1. Nämndernas nettokostnader och kommunens intäkter i
miljoner kronor (mnkr) åren 2013 – 2017. Observera att y-axeln är
bruten i diagrammet ovan.

Från diagrammet ovan syns att intäkterna var större än kostnaderna 2013 men att det omvända förhållandet gällde 2017. I figur 2 åskådliggörs den procentuella utvecklingen av samma storheter relativt 2013.

Figur 2. Procentuell utveckling av nämndernas nettokostnader och
kommunens intäkter relativt 2013.

I de båda figurerna ovan syns tydligt att kostnaderna har ökat mer än intäkterna och att skillnaden var extra stor 2017. Detta år redovisade kommunen ett underskott på 18.1 mnkr medan överskottet var ungefär lika stort 2013. Hade nämndernas nettokostnad istället följt den procentuella ökningen av intäkterna skulle nettokostnaden kunna vara 30.7 mnkr lägre år 2017. Detta motsvarar ganska exakt den skattehöjning på 95 öre som drabbade kommunen inför 2018. Är då en sådan analys relevant? Ja, jag menar det. Man skulle nämligen med lätthet kunna argumentera för att nämndernas kostnadsutveckling bör motsvara utvecklingen av kommunens intäkter för att kommunens ekonomi på sikt ska vara uthållig. Att så inte ha varit fallet har uppenbarligen inneburit en utveckling från stora positiva till stora negativa resultat.

Det blir då även intressant att studera de enskilda nämndernas kostnadsutveckling jämfört med utvecklingen av kommunens intäkter för att se vilka nämnder som springer iväg för mycket kostnadsmässigt. Vi börjar först med två nämnder, tekniska nämnden och barn- och utbildningsnämnden, vars kostnader faktiskt har ökat i mindre omfattning än intäkterna. Detta syns i figur 3 nedan.

Figur 3. Procentuell utveckling relativt 2013 av nettokostnaden för
tekniska nämnden (TN) och barn- och utbildningsnämnden (BUN)
jämfört med kommunens intäkter.

Barn- och utbildningsnämnden har ökar sina kostnader med 15.8 % mellan 2013-2017. Hade ökningen motsvarat kommunens intäktsökning (19.0 %) skulle nämndens nettokostnad vara 11.0 mnkr högre år 2017. Tekniska nämnden har under samma period ökat sina kostnader med 10.2 % och nämndens nettokostnad skulle därmed vara 2.4 mnkr högre 2017 om ökningen följt utvecklingen av kommunens intäkter.

Resterande stora nämnder däremot, kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden och socialnämnden, uppvisar kostnadssökningar som vida överstiger utvecklingen av kommunens intäkter (se figur 4 nedan).

Figur 4. Procentuell utveckling relativt 2013 av nettokostnaden för
kommunstyrelsen (KS), kultur- och fritidsnämnden (KF) och
socialnämnden (SN)  jämfört med kommunens intäkter.

Kommunstyrelsen har ökar sina kostnader med 37.4 % mellan 2013-2017. Hade ökningen motsvarat kommunens intäktsökning skulle nämndens nettokostnad kunna vara 12.2 mnkr lägre år 2017. Motsvarande procentuella kostnadsökningar för för kultur- och fritidsnämnden och socialnämnden är 34.1 % och 28.3 % vilket skulle kunna innebära en lägre kostnad på 5.1 mnkr respektive 21.5 mnkr om kostnadsökningen istället följt kommunens ökning av intäkterna.

Undersökningen ovan visar att nämndenas totala nettokostnad har ökat för mycket i förhållande till kommunens intäkter vilket resulterat i ett negativt bokslut om knappt 20 mnkr år 2017. En närmare analys ger vid handen att det är kostnaden för kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden och socialnämnden som skenat iväg jämfört med intäkterna. Det blir också tydligt att barn- och utvecklingsnämnden relativt sett har haft en lägre kostnadsökning än intäkterna. Ändå är det denna nämnd som måste bära det största ansvaret för besparingarna framöver.

I tabellen nedan är uppgifterna som använts i analysen ovan sammanställda. Uppgifterna är hämtade från kommunens bokslut respektive år.

Jörgen Ekman (L)

3 reaktioner på ”Utvecklingen av nämndernas kostnader i Höörs kommun 2013-2017

  1. Det finns lögn, förbannad lögn och statistik. Ser man till kfn kostnadsökning blev det när kfn fick överta hyreskostnaderna för samtliga gympa och inomhushallar. Sedan har vi mycket dyra avtal skrivna av dåvarande kommunalråd för 10år sedan.?

  2. Det finns lögn, och statistik. Ser man till kfn kostnadsökning blev det när kfn fick överta hyreskostnaderna för samtliga gympa och inomhushallar. Sedan har vi mycket dyra avtal skrivna av dåvarande kommunalråd för 10år sedan.?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *