Relationen mellan provresultat och betyg i årskurs 9 – en oroväckande utveckling

Hur betyg på de nationella proven ska förhålla sig till slutbetyg är inte helt enkelt att reda ut. Skolverket säger å ena sidan att de nationella provens huvudsyfte är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning men understryker samtidigt att provresultatet bara utgör ett av flera underlag och att avvikelser därför förekommer. Dock rekommenderar Skolverket att skolorna gör en analys om avvikelserna blir allt för stora men säger ingenting om hur stora avvikelserna får vara.

Med dessa vaga och möjligen motsägelsefulla formuleringar är det inte konstigt att det finns en stor spridning mellan provresultat och slutbetyg mellan olika skolenheter. Tittar man på riket som helhet så gäller att avvikelserna för årskurs 9 är som minst i svenska medan de är som störst i matematik (högre slutbetyg jämfört med provbetyg) men ett omvänt förhållande gäller i engelska (lägre slutbetyg jämfört med provbetyg).

Nedan undersöks relationen mellan andelen underkända elever i de nationella proven och i slutbetygen i ämnena svenska, matematik och engelska för riket som helhet och för Höörs kommun. Anledningen till att andelen underkända, snarare än exempelvis betygspoäng, undersöks, är den omedelbara kopplingen till kunskapskraven för godkänt. Dessutom undersöker Skolverket relationen utifrån betygspoäng på årsbasis. Samtliga uppgifter avser kommunal huvudman. Det bör tilläggas att uppgifter för Skåne län mycket väl överensstämmer med uppgifter för riket.

Svenska

I figuren nedan jämförs andelen underkända elever i årskurs 9 i det nationella provet i svenska med andelen underkända i slutbetyget åren 2011 – 2017. För riket som helhet gäller att det finns ett tydligt samband mellan prov och slutbetyg med en tendens till avvikelse 2016 och 2017. Vad beträffar Höörs kommun så var andelen underkända i slutbetygen högre än i proven fram t.o.m. 2014 och därefter råder det omvända scenariot med stora skillnader i resultat. 2017, exempelvis, fick 15.4 % av eleverna underkänt i proven medan andelen underkända i slutbetygen endast var 8.1 %. Det bör påpekas att just i ämnet svenska är eventuell påverkan från de senaste årens ökningar i antalet nyanlända försumbar då majoriteten av dessa läser/läste svenska för invandrare.

Matematik

Motsvarande figur för ämnet matematik syns nedan. Vi ser att både för riket och Höörs kommun är andelen underkända elever i proven större än i slutbetygen och de flesta år är skillnaderna betydande. I slutbetygen ingår såväl elever med okänd bakgrund (förutom 2016) och nyinvandrade. Dessa elevkategorier är dock inte lika representerade i proven och skillnaderna bör vara ännu större efter 2014.

Engelska

För engelska är situationen den omvända jämfört med matematik. I detta fall är andelen underkända högre i slutbetygen än i proven, med undantaget 2016 för Höörs kommun. 2017 sticker ut för Höörs kommun, då hela 18.5 % av eleverna blev underkända enligt slutbetygen medan motsvarande siffra för proven endast var 7.1 %. En delförklaring till denna diskrepans är att i statistiken för slutbetyg ingår elever med okänd bakgrund (förutom för 2016) och nyinvandrade och att dessa elevkategorier inte är lika representerade i de nationella proven. Möjligen bör alltså skillnaden vara mindre.

Sammanfattning

Baserat på jämförelsen som gjorts ovan kan konstateras att det kan finnas stora skillnader i avvikelse mellan provresultat och slutbetyg för riket och enstaka kommuner (i detta fall Höörs kommun). Bl.a. av denna anledning är det viktigt att undersöka relationen mellan prov och slutbetyg innan man tolkar tidsserier av exempelvis meritvärden för enskilda kommuner. I någon mening är det väldigt enkelt att öka exempelvis meritvärden och andelen behöriga till yrkesprogram. Att samtidigt säkerställa att kunskapskraven för betygsnivåerna är uppfyllda är dock betydligt svårare.

Man kan vidare fråga sig om avvikelserna mellan prov och slutbetyg får vara hur stora som helst. I fallet ovan med ämnet svenska och åren 2016-2017 så är skillnaden möjligen omotiverat stor för Höörs kommun jämfört med riket och det inte långsökt att tänka sig att en del av eleverna med godkänt slutbetyg inte uppfyllde kurskraven. I matematik verkar stora skillnader vara accepterat och Höörs kommun utmärker sig inte. Även i engelska är skillnaderna stora och man undrar om betygssättande lärare kanske ibland är onödigt hårda? Varför är då skillnaderna så stora? Är det för att andra bedömningsunderlag systematiskt anses väga lika tungt eller tyngre än de nationella proven? Är det för att de nationella proven endast anses kunna höja ett betyg men inte sänka detsamma (omvänt förhållande för engelska i så fall). Bedöms de nationella proven vara för svåra/lätta? Är det för att bedömningskriterierna är svårtolkade eller är det något helt annat? I vilket fall vore det önskvärt om Skolverket sätter ner foten och tydligare markerar hur skolorna bör förhålla sig till provresultaten. Att spridningen får vara så stor som den är idag är inte rättssäkert.

Uppdatering: Har precis blivit varse att Barn- och utbildningsnämnden i Höörs kommun under 2019 kommer att ha som mål att minska skillnaden mellan resultat på de nationella proven och slutbetygen. Allt enligt beslutad budgetskrivelse 180507. Mycket glädjande och inte en dag för sent! Vore dock ännu bättre om nettoeffekten mättes (andel med högre betyg – andelen med lägre betyg) och att minskningen kvantifierades. Vidare borde undantag göras för ämnet engelska.

Källa: Skolverket

Jörgen Ekman (L)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *